Origami, promenad och nudlar

31 mars 2009 at 23:07 (Mitt liv i Japan)

I morse när jag vaknade möttes jag av att det satt en liten söt origami-fågel och väntade på min dörrknopp. Han får bo bredvid min säng, det är min enda prydnad i mitt mycket spartanskt inredda rum. Jag har frågat runt med vet fortfarande inte vem som gav mig den eller om det betyder något särskilt.

När jag fick lite tid över idag mellan registrering och cykel-shopping tog jag en promenad runt området där jag bor och fotograferade lite. Kyoto är fantastiskt vackert med massa smala slingrande vägar, vackra berg i bakgrunden och söta små japanska hus. Jag har laddat upp alla bilderna i ett facebook-album som heter \”Mitt kvarter\”.

Jag fick med mig en kines, en japanska, en amerikan och en italienska ut på middag. Dum som jag är beställda jag nudlar… mitt ovana handlag med ätpinnar resulterade i att de slingriga nudlarna hamnade överallt, bl.a. på bordet och i knät. Pinsamt… men jag gav i alla fall de andra ett gott skratt.

Annonser

Direktlänk Kommentera

Resa Stockholm – Kyoto

30 mars 2009 at 12:25 (Mitt liv i Japan)

Redan kl 05:30 ringer klockan den 29 mars, dagen för avresa. De senaste dagarna har blöt snö fallit, iskall vind blåst och slasket hopats i vägrenarna. Men jag har sett på det hela med ett leende på läpparna, snart är jag i Kyoto med varm vår och helt vitt, inte av snö utan cherry blossoms.

Inte nog med att jag fick pallra mig upp ur sängen redan halv sex på morgonen (ja, jag är lite bortskämd med sovmorgnar), det var så klart även natten då vi övergår till sommartid vilket gav mig minus ytterligare en timme sömn. Jag somnade utan problem kvällen innan efter en trevligt middag med Ylva och Olov men drömde mardrömmar hela natten. Jag vet inte hur många gånger jag inte fick någon sömn alls, försov mig och missade flyget den natten, det var rena tortyren.

Just nu sitter jag i gate 19 på Arlanda och skriver. Incheckningen har gått bra och nu är det bara att vänta på att få gå ombord. Jag fortsätter inlägget när jag är framme i Kyoto.

Många timmar senare….

Nu är jag äntligen framme i Kyoto. Resan fortsatte smärtfritt men tog lång tid.

Än så länge har jag inte hunnit se så mycket av Japan, bara flygplatsen och taxiresan mellan Osaka och mitt boende i Kyoto. Men landet har redan hunnit förundra mig. Som väntat möttes jag av strålande sol, varma vårvindar och det första körsbärsträdet i full blom stod strax utanför flygplatsen. Flygplatsen i sig var riktigt häftigt, Kansai Airport är en konstgjord ö som ligger i havet utanför Osaka och är förankrad i fastlandet med en enorm bro.

Jag har läst mycket om Japans fantastiska landskap men blev ändå mycket imponerad. Stora delar av landskapet påminde mig och ett tjockt grönt sidentyg som är draperat i kulle efter kulle. Lummigt och härligt och spridda med några diamanter här och var i form av blommande körsbärsträd.

Förutom flygplatsen och bergen så såg jag stad, på stad, på stad… I princip hela vägen mellan Osaka och Kyoto bestod av stad (en bit vet jag dock inte så mycket om för då slumrade jag så sött…). I Kyoto tog vi en sväng förbi några lite äldre kvarter och jag satt med näsan tryckt mot rutan och tittade på de fantastiskt söta små trähusen med svängda tak.

Väl på plats där jag ska bo möts jag av en manager som bara pratar massor japanska i hypertakt med mig och en hop ungdomar av diverse nationaliteter. En japansk tjej utropar vilt och springer skrikande fram till mig: ”Trevligt att träffas!” Jag blir mest överumplad och vet inte riktigt vad jag ska säga. Det visar sig att det bor en annan svensk här också, Kalle.

Boendet verkar jättebra, jag har ett stort rum, kök och badrum är fräscha och alla här är mycket trevliga och hjälpsamma.

Mest glad är jag över lakanen, japanerna har tänkt på det jag saknat mest i sängen hela livet, små snören så man kan knyta ihop täckets ändar med lakanets ändar på insidan. Fantastiskt! Nu behöver jag aldrig mer skaka ner täcket ordentligt i lakanet innan jag går och lägger mig på kvällen. Det första jag ska göra när jag kommer hem är att sy fast liknande snören på mina täcken och lakan… 😉

Direktlänk 1 kommentar

Japan överallt

29 mars 2009 at 16:39 (Japan)

Man brukar ju säga att gravida kvinnor alltid ser andra gravida hela tiden, detsamma gäller Japan. Den senaste veckan har jag främst ägnat åt att förbereda inför resan och därmed stött på Japan överallt på de mest osannolika ställen. Det började när jag gick in på macoteket i Sundbyberg för att köpa en iPod nano, försäljaren och jag började prata om Japan och det visade sig att han hade bott i Japan i två år.

”Har du varit i Japan förut?” frågade han.

”Nej, det är första gången.”

Han får ett sådär lite finurligt litet leende och säger något i stil med:

”Det kommer inte bli lätt, det är väldigt annorlunda.”

Jag känner igen kommentaren från killen på ambassaden som fixade mitt visum, alltid samma varningar. Hur svarar man på det?

”Det ska bli spännande”. Jag ler tillbaka, men lite osäkert.

Efter detta fortsätter sammanträffanden, killen i tunnelbanan är tillsammans med en japanska som precis flyttat tillbaka till Japan, tjejen i Forex-luckans sambo har bott i Japan… och så vidare.

Det märkligaste tipset fick jag nog från killen på macoteket:

”Man måste vara… liksom harsh mot japanerna, annars kan det bli jobbigt. Och många utnyttjar än, de vill umgås bara för att man är utlänning och att det är häftigt att hänga med en utlänning.”

Jag som alltid hört att japaner uppskattar artighet och ödmjukhet och att de är snälla rakt igenom. Det går givetvis inte att generalisera vilket tydligt visar sig när man får så olika tips. Jag tror jag kommer satsa på att vara mig själv och försöka lära mig utifrån mina egna erfarenheter. Försöka vara så fördomsfri som möjligt (hur det nu är möjligt…)

Direktlänk Kommentera